måndag 23 september 2013

Man har en åsikt, tills man får en annan.

För fem år sedan hade jag skrattat om någon sagt mig att jag skulle tycka om en artist som Lars Winnerbäck.

Idag är han en kung i mina öron. Det är något med närheten till mikrofonen och gitarrens enkelhet, tror jag, kanske är det för att jag befinner mig i ett grubblande tillstånd och att texterna har hög igen-känningsfaktor...who knows.

Lyssna i ett par riktigt grymma hörlurar, så kanske du hör samma som jag.


En helt annan sak: När blev det fel att byta åsikt? När började det räknas som brist på karaktär?

Inga kommentarer: