Dagens soundtrack.

Idag har varit en tuff dag. Det yrket jag arbetat med de senaste 19 åren har jag avslutat med hjälp av detta mantrat. Orkar inte mer idag, men imorgon är en annan dag...

Free falling.

Så fick jag det gjort, sagt upp mig.

Scared shitless.

Otålig väntan.

Håller på att bli galen. Livet står på vänt. Ingen idé att planera. Ovisshet. Nervositet.

Rätt val. Fel val.

Har munkavle för att inte röra upp känslor, både mina egna och andras.

Kryptiskt, jo men visst, kan inte ens blogga, för vem vet.

Har tröstat mig med shopping, men inte ens det hjälper.

Min nya regnkappa skänker mig glädje och förtröstan inför höstregnen.

På ryggbilden är färgen mer korrekt.

Cogito, ergo sum.

Jag tänker, alltså är jag.

Satt härom dagen på ett teambuilding event. Uppdrag; att mysa med sitt lag på pub, aka AW.

Det är inte riktigt mig grej att stå och försöka prata och knö i bar, men följde för en gångs skull med.

Är inte en "stor stark"ölare, ej heller cider, husets vin-utan sötsliskig drink med paraply-typ.

Av den anledningen är jag oftast nykter, vilket många finner jobbigt och undrar över!

Jag tycker i allmänhet att jag vill lägga mina pengar på mer beständiga saker, än att dricka upp mina surt förvärvade slantar. Kalla mig snål och osocial.

Tänkte intensivt i utvald bar: Hur kommer jag undan alla frågor om nykterheten, det är så tjatigt och jag som inte är nykterist?

Tittade i menyn över drycker. Funderade länge på att köpa italiensk öl, eller kanske en cider blonde eller bara köra på kaffe, men hittade champagnecocktails. Funderade på om det skulle kunna irritera någon i laget, vilket det skulle ha gjort på tidigare arbetsplatser. Tänkte att på denna arbetsplats är det nog inte så...

Så var det visst, även här.

Jag finner det underligt. Jag prioriterar EN god drink till summan av 170.-(vilket är ett hutlöst pris), medan kollegor köper 3 stora stark á 80.- , vilket i min matematik är mer än 170.- och ändå är det jag som är snobbig?!

Lite trist. Skål ta mig fan, Jante.

Bild lånad från: gourmet.com

Survived.

Första dagen på jobbet. Överlevde utan men. Stressen lurar runt hörnet, det vet jag, men tänker betrakta den på avstånd. Den lurar på mig som dessa gamliknande, STORA, fåglar som väntade på att någon skulle glömma stänga restaurangkontainern bakom Target. Vilket gäng!

Hint.

Ett säkert tips på att jag har liiite för mycket att göra är att jag skriver jobbets lösenord på min egen dator OCH på bloggens inlogg. Just saying!

Semester om 48 timmar and counting.

Hoppas att jag håller hela vägen fram, kör på autopilot.

Lucka no.19: Blodpumpen.

Rusta har fina glaskulor ibland, med mycket glitter och glam.

Hjärtat, mitt hjärta. Senaste halvåret har mitt hjärta hittat på dumheter. Det slår i otakt. Det skrämmer skiten ur mig. Jag stressar för mycket, ett klassiskt fall för att gå in i väggen, egentligen. Min omgivning är orolig och jag kör huvudet i sanden och stänger av. Jag VET att jag skall prioritera och tänka good-enough. Jag vet, men kan inte få stopp på hamsterhjulet jag springer i. Ser ingen lösning just nu, mer än att gå ned i tid på jobbet, vilket inte är ett alternativ, när man är provanställd i tre månader till.

Pärlhjärtan som jag och 2 söner pillade med 2005, när jag var mammaledig och hjärtat var lugnt.

Lucka no.12: Tiden.

 Ironiskt, att jag inte hann publicera detta inlägg på rätt dag.....

George Jensens julmobil från år 1996. Den första jag fick av min mormor. Den julen var det första gången som jag och maken bjöd hela släkten på julbord hemma. Minns att vi hade ett stort pingisbord för att rymma alla. Den dagen pratades det skandinaviska, mina danska släktingar, makens svenska.

På arbetsplatsen har vi fått en coach. Vi är många på arbetsplatsen som upplever att vi har ont om tid och många känner stressymptom. Vad bättre än att ta in en coach som skall hjälpa oss att skapa tid, visioner och positiv laganda. Tanken är bra, men det slår lite fel när en stressad personalgrupp får höra att man skall klocka sina arbetsuppgifter för att se att det kanske inte tar så lång tid ändå. Coachens devis är att alla ju har samma mängd tid, 24/dygn, så det handlar bara om vad man väljer att göra under sin tid och prioritera och lära sig good enough-hört det förut?! Blir nästan lite provocerad och känner att jag nog kommer få svårt att skriva tidsdagbok....

Hittar fortfarande inte min vardagsklocka. Har rotat fram min "fin" klocka istället.

Obönhörligen måndag.

Då var det dags igen. Vaknade 05:29 och önskade så innerligt att det inte var måndag. Jag är inte redo, är inte klar. Min 8 årings förkylda och regelbundna snarkningar hörs bredvid mig och jag önskar att tiden kunde frysas en vecka eller två, utan att någon annan märkte det.

Men det är bara att gilla-la-la-la läget, tag tjuren vid hornen och försöka hänga med: godmorgon!

Höstmörkrets filt.

Sitter i vardagsrummet med laptopens sken som enda ljuskälla. Hela familjen sover och sussar. Jag vaknade för en timme sedan av att yngste sonen kliade på årets sista, men STORA, myggbett. Pratade i sömnen gjorde han också, om gräs och grädde?!

Vi ska ha kalas här idag, fem dagar i förtid. Jag skall resa bort i yrkets tjänst, alldeles för långt bort om man frågar mig, men det gör man inte. Som nyanställd var det inte läge att ifrågasätta, tyckte jag. Det skär i mitt ömma modershjärta att inte vara hemma när minst fyller år och visst har han en pappa också som kommer att hålla ställningarna, men ändå...

Det har inte skrivits mycket på min kära blogg! Det finns flera anledningar, men det är huvudsakligen två skäl: nya jobbet slukar stor del av min energi samt att tandj-vln bråkat länge och det finns gränser för hur mycket man får gnälla i bloggen, eller?

Mitt hem har transformerats till en grottliknande bostad med små, smala gångar mellan högar av obestämbar karaktär, en mix av fakturor, läppcerat, disk, laddare till ipad och brödsmulor. Någon forskare hade kommit fram till att vårt problem idag är att vi har för rent, men det gäller inte här under den här höstens start. Sedan är ju allt relativt förståss. Det som är snudd på katastrof för mig är det kanske inte i någon annans ögon. Jag får hoppas att dagens födelsedagsgäster har mer överseende med stök än jag själv.

Go lördag på er, om någon skulle komma på tanken att titta in här längre.

Bild av vilande flodhäst på Köpenhamns Zoo får symbolisera det jag helst skulle företa mig idag.

Lång arbetsdag.

Kom precis hem från en helt galet lång arbetsdag, från 07.30 till 21.00. Känner att jag kör på autopilot. Nu blir det lite härligt bloggläsande och avslutningsvis lite bok. Läser nu Caitlin Morans bok: Konsten att vara kvinna. Är inte jätteimponerad av den ännu, men den kanske tar sig?!

Dagens cykling.

Morgonen var kylig och frisk. Så glad att kunna köra igen.

skor: Converse, byxor: Lindex, tischa: H&M, jacka: Maison Scotch 

Min mjuka portfölj från Tiger.

Dagens plagg?

Har huvudbry. Tycker det är svårt att välja kläder till jobbet. Vill inte vara för bar, men samtidigt är kombon varmt och fuktigt inte lätt att matcha. Dyker i garderoben as we speak...

Golvad IGEN.

Tandläkaren, strikes two! H-vete, är det enda ord som pulserar i takt med den ofattbara smärta som bakterier i en tand och tandkött kan orsaka. Det är ingen lyckad kombination att ha nytt jobb och en bråkig tand. Kollegorna var på föreläsning om förmiddagen, men jag ville inte vara med, då saliven rann över hakan utan att jag kände det. Efter lunch skall jag ansluta till eftermiddagens möten.....

Hela höger sida av huvudet känns intryckt. Tandläkaren har ordinerat Panodil och Ibumetin i rikliga mängder de närmsta två dygnen. Han exakta ord var: -Du måste droga dig, det är dumt att inte göra det, en så kort period.

Jag gillar inte att ta tabletter och absolut inte fler än vad som står på packsedeln. Men det är klart att de vet vad de gör, läkarna, fast ändå.

Kommer inte cykla till jobbet, var enda steg/stöt känns i halva huvudet.

Känner mig liten och hade helst gömt mig under en sten och kommit fram om en vecka.

Tänker positivt med mantrat: Nothing lasts forever, not even your troubles.

Orka läsa en sida.

Har beställt många böcker från AdLibris. Tyvärr hann min semester ta slut innan de kom! Vet ej varför det tagit så lång tid, det brukar inte göra det. Semestertider, I guess, synd. Hade tänkt läsa engelsk pocket á la Parisian Chic, som kvällsmys, men inser att jag nog kommer misslyckas. Är grymt trött av dagens alla intryck från jobbet. Har fått i uppgift att tänka ut ett par saker till imorgon, men hjärnan är överkokt och inte kreativ så här dags. Kanske kan jag undermedvetet drömma fram lite käcka förslag....

Camilla Norton s A Year in High Heels

Nya jobbet.

Första dagen på nya jobbet. Det pirrar lite i magen ( himla mycket i tanden). Skall cykla till jobbet för första gången under min 17 åriga yrkeskarriär. Har hittills alltid pendlat, upp till 7 mil om dagen. Det hänger regntunga skyar utöver havet, men jag chansar. Tänker på att man har ca 7 sekunder på sig att göra ett första intryck....